Christmas in the US

Ja då har man varit med om det också. Och det var en underbar jul förutom att jag var lite krasslig.
I USA firar man jul den 25 december. Men Familjen här gör det lite speciellt. De firar den 24 december bara med familjen( alltså kändes det inte lika jobbigt för mig :P ) Så jag var ledig på morgonen men gick upp när barnen vaknade endå, vilket var kl 7 på morgonen. Vi gick ner till julgranen där tomten varit under natten och lagt under granen och i våra strumpor. Alla öppnade. Jag hade försökt och inte förvänta mig för mycket för då blir man bara besviken. Men är jättenöjd med det jag fick :D Fick presentkort, Änglakort som är lite likt tarotkort, termos, godis och en jättefin prydnad att hänga i julgranen där det står Christmas in the US 2009 och namnen på alla i familjen inklusive mig själv ^^ Efter det var det julfrukost i finrummet och sen Skypade jag med familjen hemma :D gick in i bastun och jobbade sedan resten av dagen :P
 
                                     

Sen den 25 december, riktiga julfirardagen här i usa, så åkte vi till mammans pappa och hans fru och mammans två systrar. Jag hade en julstrumpa där med. Såå snällt. Hade jag absolut inte förväntat mig. I den var det en tröja som pappan fixade från sitt jobb eller nåt, typ maratontröja så nu kommer väl alla tro att jag sprungit det loppet :P Alla fick en sån tröja. Sen fick jag en kakmix ^^, hårband, godis, lite scrapbookinggrejer och en blommig Scrapbookingväska från DCWV som är större än min laptopväska. Tack så himla mycket!!! Julbordet var dock inget att skryta om. Hälften vad vi har i Sverige.. och inte alls lika gott :P Var en typisk thanksgivingmiddag med majspudding, kalkon, sås, squash, stuffing.

Den 26 december kom mammans mamma och hennes kille och hälsade på oss. Vi drack eggnog vilket är något man dricker på julen här. Den kommer i en mjölkförpackning och är gjord på mjölk, grädde och ägg tror jag det var. Gott faktiskt! Sen öppnade vi med paket och jag fick ett presentkort på Michaels ^^ pyssel pyssel ♥ Sen åkte vi alla in till Princeton och åt på restaurang.

Den 27 december åkte vi till pappans släkt. De slog ihop julfirandet med ett dop. Jag var genomförskyld när vi åkte dit och som jag alltid brukar få det satt förkylningen i ögonen också. Så jag Grät på vägen dit. Fast egentligen inte, det var bara mina ögon som var irriterade. Men pappan tittade lite medlidande på sig så var tvugnen att lugna ner han och säga att jag inte grät :P Han såg ut att pusta ut.. hehe. Dopet här gick till ungefär som ett dop i sverige förutom sången. Det kändes lite stelare här och jag gillar sveriges sätt att göra det mycket bättre! Men kul att ha fått se hur de gör det här med!! Och föresten! Prästen tittade också medlidande på mig för han trodde jag var rörd och grät. Haha. så kul.

Jag fick inget julklapp av dem dock men mamman hade sagt att de inte var stora paketfan och brukade inte köpa speciellt mycket. Blev glad när jag sa hejdå till dem och farfarn sa, jag hoppas att få se dig länge här min son tycker så mycket om dig. Haha. De känns som de försöker luska in förlängning i olika samanhang. När jag nämnde för pappan två dagar tidigare att jag varit här en tredjedel av min tid sa han, Jo man kan ju se det så, eller en sjättedel.. Haha .. Gulligt egentligen. Men nu har ju tankarna vandrat vidare till det. Men ah jag vet inte.. känns ju alldeles för tidigt att bestäma saker nu. Jag vet inte alls hur jag känner i maj då man bestämer sånt.

Jag har nog aldrig haft en sån Lång jul och aldrig fått så mycket julklappar som jag fått denna jul! Fick ju även av min au-pair counselor. Både födelsedags och julklapp. Jag fick duscreme och lotion, två par örhängen, ett armband, smink-kit med borstar tillbehör och en slags månadsvis planeringbok med fack ^^ Hon är för snäll! Förmedlingen ger henne inte pengar utan hon köper för egna pengar. Inte alla som skulle göra det!

Jag hade gått och varit lite småorolig för julen och hur det skulle bli med hemlängtan. Och konstigt nog hade jag ingen hemlängtan alls. :D Var det så för någon annan med? Ibland ska man inte oroa sig för mycket för saker och ting ordnar sig alltid. Eller nästan alltid :P

Kommer aldrig glömma julen i USA. Min första och enda, eller?

♥ Rebecka


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0